• Den som är nyfiken är inte rädd

    photo1


    Linn Lindström har alltid varit nyfiken på kommunikation och människor. I det egna företaget DigitalHeart får hon utlopp för båda. Som ”social media coach” och utbildare inom digital kommunikation får Linn chansen att lära sig nåt nytt varje dag – precis så som hon vill ha det. Jag är glad att jag träffade Linn på ett överraskande annorlunda frukostmöte.

    På sommaren har jag alltid tampats med två motstridiga känslor – min inneboende lathet (det är helt enkelt för skönt att ligga i en solstol och sova) och min joie de vivre (levnadsglädje) som alltid vaknar till liv vid påsk efter en vinter i dvala. Jag vill alltså göra allt och ingenting samtidig! Helst ska det ju också hinnas med under semestern för det är enda tiden man egentligen hinner välja själv.

    Men så kom förra sommaren. Minns ni hur fantastisk den var? Jag minns. Jag minns den som så bra att jag ibland tror att jag fabulerar. Jag minns att jag trots stressen över att vara arbetslös njöt i fulla drag över den frihet jag kände. Jag vet att jag varit fri som anställd också, men mellan deadlines, budgetkrav och organisationsförändringar kändes det inte alltid som att jag var den som bestämde över mitt liv. Nu tog jag med datorn ut på balkongen och mellan jobbansökningarna så funderade jag på mitt långsiktiga syfte. Vad ville jag egentligen ha ut av karriären, nu är alla möjligheter låg öppna? photo4

    Jag spenderade sommaren med att läsa, jag arbetade aktivt med att utöka mitt nätverk, jag anmälde mig till en universitetskurs i ledarskap. Jag gjorde allt jag kunde för att processa vad jag lärt mig de senaste fem åren (den senaste gången jag ordentligt lyssnat på mig själv och vad jag ville) och vem jag var nu. Jag är säkert fortfarande inte färdig, men i höstas hade jag processat tillräckligt för välja nästa steg: att starta företag.

    Att starta företag låg helt klart både i min omedvetna och min medvetna inkompetens, (På en föreläsning med Christer Olsson kom jag för första gången i kontakt med kompetenstrappan. Det var som att någon tänt en lampa och plötsligt kunde jag se mitt eget beteendemönster. Jag hade allt för ofta gått från omedveten inkompetens eller medveten inkompetens till att ”bara göra” för att förutsättningarna krävde det. Sen tog jag mig sällan tid att reflektera över vad jag gjort och vad jag lärt mig, så nästa gång visste jag att ”jag kan” men inte hur och varför. Det har för mig lett till onödigt dåligt självförtroende i många situationer – dvs jag vågar inte säga att jag kan, för jag vet inte om att jag kan, fast jag faktiskt gjort liknande saker tidigare.) men årets upplevelser hade gjort mig uppmärksam på att jag spenderat för lång tid med att öka på min omedvetna kompetens, och för lite tid på att reflektera över vad jag kan och vilken kapacitet jag har – min medvetna kompetens. Så jag kastade mig ut!

    Nu är mitt företag drygt sex månader och även om ”smekmånaden” inte är över så njuter jag av det utrymme jag har att växla lärande med utförande, att välja till det som ger mig utveckling och välja bort det som skapar negativ stress. Hela situationen gör mig lycklig, helt enkelt!
    photo2

    Jag har inte samma ”ekonomiska frihet” som jag hade som anställd, men jag har en fysisk och mental frihet som det är svårt att sätta ett monetärt värde på. Nu gäller det bara att hålla kvar den känslan så länge som möjligt och inte normalisera min nya verklighet för fort. Att inte nöja mig med vetskapen om att det är jag som bestämmer, utan faktiskt utnyttja min bestämmanderätt på bästa sätt. Därför har jag den här sommaren valt att testa några av de tumregler jag samlade på mig under förra året:

    Den som är nyfiken är inte rädd
    Jag väljer att se med nyfikenhet på min situation, fundera på vad jag kan lära mig. Det gör den för mig ovana situationen mindre skrämmande. Vad kan jag lära mig om mig själv utifrån den nya situationen? Jag försöker ta små steg utanför min komfort zon varje dag.

    Allt går med hacker attitude
    Om andra kan, varför skulle inte jag kunna? Jag accepterar att jag är min värsta kritiker. Men att jag tenderar att inte våga lova något innan jag ser alla steg från start till mål, det kan såklart vara förödande som ensamföretagare. Så det är det slut med! Kan andra så kan väl jag! T.ex. tackade jag ja till sommarbloggarna, fast min första tanke var ”Vad har jag att säga om livet som kan vara intressant för någon annan”.

    Dare to dream bigphoto3
    Jag drömmer inte om att bli kändare än Madonna, och jag drömmer inte om att starta nya Apple, så att ”drömma stort” får anpassas till mina önskningar. Min lärdom är att det hjälper att drömma stort även i det lilla! Ett projekt som kommer igång i sommar är ett resultat av att jag vågar drömma.

    Människor är roten till all kreativitet
    Jag gillar att vara själv. Som sambo kan jag faktiskt älska att vara själv en kväll eller helg. Jag behöver ingen… trodde jag ja! Som egenföretagare med hemmet som kontor blev jag snart varse. Efter en och en halv dag utan möten med andra är jag alltid beredd att krypa under filten och stanna där. Inget fel med det, om det inte var för att min kreativitet och levnadsglädje når kritiskt låga nivåer efter ca två dagar.

    Nu lever jag efter de här tumreglerna och säger: Nästa sommar siktar jag på att ha nya ord om livet att dela med er! Tills dess, och inför stundande val i höst, kom ihåg att den som är nyfiken kan inte vara rädd! Våga vara intresserade och nyfikna, och uppmuntra gärna alla ni kan till att möta andra med större nyfikenhet!

    Och dela gärna med er till mig om ni hittar värdefulla tumregler som lär er nåt om er själva! 🙂
    Ni hittar mig på twitter @DangerousDolly och min företagssajt digitalheart.se

    Tack Linn! När ses vi härnäst och pratar Dröm Stort och andra tumregler?
    Inger

2 svar

  1. Liv skriver:

    Älskar tumregler och att hitta nya.. så jag lånar några av dig i inspirationens tecken. Känner igen det där att balansera min rastlösa sida och den som bara behöver vilan.. för det är ju även där kreativiteten kommer.. men jag har latat mig i massor nu vilket varit jätteskönt.
    Tack för härligt inlägg!!
    Kramen från Liv

  2. Eva Burman skriver:

    Grattis grattis för att du vågade fatta modet att följa ditt hjärta och tro på din kompetens. Wow. Dig blir jag nyfiken på. Kram! Eva

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *