• Att göra skillnad

    christina_foto

     

    Christina Paulsson är dagens sommarbloggare. En varm person med skrattet och ett kärleksfullt, bekräftande ord på sin tunga varje gång vi möts. Och vi möts. I vimlet och minglet bland nätverkare får vi till värdefulla samtal, korta som långa. Christina arbetar med samtal i sin verksamhet där målet är att skapa goda, välmående arbetsplatser. Läs mer om hur på hemsidan.
    ”Att göra skillnad” kan betyda så många saker. För mig handlar det om människor, relationer och situationer. Det tänker jag berätta lite om. Jag hoppas att orden räcker till och att det även kan ge er som läser något.

    När jag ser tillbaka på mitt liv så har ”att göra skillnad” spelat en stor roll. Att göra skillnad för andra människor i en given situation, spontant och på något sätt. Jag tänker och planerar inte så mycket. Varför? För att det mesta sker automatiskt och jag gillar människor rent allmänt. Nya spännande möten med olika fantastiska människor. För mig är det inte VAD man gör som är viktigt alla gånger utan ATT man gör något – och att det kommer från hjärtat, är äkta och ärligt menat. Jag vill här dela med mig av några exempel från mitt liv.

    Mamma och pappa skilde sig tidigt och vi barn växte upp med pappa vilket var ovanligt på den tiden. Pappa var egen företagare och det första jag tänker på vad gäller ”att göra skillnad” är den lilla flickan Christina som försökte underlätta för sin pappa genom att vara snäll och inte ställa till med besvär…

    När jag var 10 år flyttade familjen till Dalarna och en fortsatt uppväxt på hotell. Pappa hade inhandlat ett hotell i södra Dalarna. Jag menar ordagrant på hotellet, vi bodde nämligen på vinden – i en inredd sådan – där vi praktiskt nog hade nära till dalahästblåverksamheten och de boende gästerna. Jättepraktiskt, men lite svårare med ett ”vanligt familjeliv”. Att ta hänsyn till gästerna var något jag tidigt fick lära mig, på gott och ont (mest ont om jag ska vara ärlig).

    Jag är tacksam för min uppväxt och att jag så småningom fick lära mig restaurangyrket ”den långa vägen” vilket även gav mig tydliga värderingar om ”allas lika värde”, både i livet och i en verksamhet. Det sitter som gjutet i mitt inre. Att alla människor, oavsett kön, hudfärg, yrke och prestation har samma värde. Alla behövs och olikheter är en tillgång.

    Av alla roller på hotellet valde jag, och kände mig mest hemma, på ”utsidan” – i mötet med andra människor – att ta hand om, ge god service och ge dessa människor det bästa jag kunde ge. Ge det bästa av mig själv i varje stund, att kunna ”göra skillnad” där och då. Om det var frukost, lunch, middag, konferens, bröllop, fest eller begravning spelade ingen roll.

    Att visa respekt, bekräfta, ge tid och uppmärksamhet just den dagen för den personen i det ögonblicket. Att kunna bidra till den bästa av upplevelser, att ge ”det lilla extra”. Det är helt fantastiskt att så direkt få feedback på det man gjort eller åstadkommit. I hotell- och restaurangbranschen får man verkligen direkt feedback på utfört arbete och tjänst.

    Ibland funderar jag på varför många hotellägare och krögare inte verkar ha förstått det där. Eller bryr de sig inte alls om vad gästerna tänker och tycker? Varför behandlar de inte personalen på ett sätt som bidrar till motivation, kvalitet och bra service? consiergeEller förstår de inte att det finns ett samband? Att personal som har en bra arbetssituation också presterar bättre. Att dålig kvalitet och service även påverkar varumärket negativt. Det gäller för övrigt inte bara hotell och restaurang, det gäller alla branscher…

    Efter att ha jobbat lojalt i familjeföretaget under många år styrde jag kosan tillbaka till Stockholm. Branschen var densamma med hotell, restaurang, konferens och event i många år till – och där blev jag också chef för första gången. Att erbjuda hög kvalitet och bra service till kunder och gäster – och dessutom få andra att göra detsamma. Hur gör man då? Genom att skapa en bra arbetsplats där man både har kul på jobbet och vill göra sitt bästa. Jag försökte nog vattna mina medarbetare så gott jag kunde under de där åren, det blev 15 totalt. Problemet var bara att jag glömde bort EN medresenär på den resan och det var jag… Jag vattnade och gjorde mitt yttersta för att både gäster och medarbetare skulle ha det bra, men glömde bort att vattna mig själv. Jag bara gav, gav och gav… utan att fylla på. Vad händer då? Det blir tomt till slut. Ingen kraft, energi och lust kvar.

    Som tur var fick jag lite hjälp att vakna i tid, men jag känner många människor som inte ens har anat vartåt det lutade, förrän det var för sent. Som bara ”kört på” ända in i den berömda väggen. Jag ser och träffar många som inte vare sig har eller tar sig tid att reflektera, som springer på i ”ekorrhjulet”. Många är chefer, andra inte. Det är inte VAD man gör utan VEM man är. Vad man har i sin ryggsäck och vad man väljer att prioritera i livet. Man kan inte göra allt, i alla fall inte hela tiden. Att prioritera handlar även om att välja bort, inte bara bestämma i vilken turordning man ska göra alla saker på listan…

    En sak har jag i alla fall lärt i livet och det är att ”Du är den viktigaste personen i ditt liv”. För hur ska man annars kunna ge sitt bästa till någon om man inte mår bra själv? Det gäller att göra skillnad för sig själv genom att leva ett liv som man mår bra av, både på in- och utsidan.

    Sedan tio år tillbaka arbetar jag nu för att göra skillnad ute på arbetsplatser, för de människor som arbetar där – både ledning, chefer och medarbetare – och bidra till både hållbara företag och hållbara människor. ”Människorna är verksamheten och om inte de fungerar så finns det ingen verksamhet”, sa en kvinnlig företagsledare en gång. Hon hade verkligen förstått vad det handlar om.1chefensstress
    Som Chefens bästa vän® erbjuder jag stöd och vägledning för utveckling inom området arbetsmiljö, organisation och ledarskap. Det är mycket som hänger ihop och som påverkar, så det är viktigt att se till både individ och till helheten. Bättre att hitta grundorsaken än att bara behandla symptomet – och allra bäst är det förstås att arbeta förebyggande så att företaget håller sig friskt.

    En del tänker kanske på det namnet som ”jaså, du har valt sida”, medan jag tänker på det som det bästa sättet att påverka så att alla får det bättre – både ledning, chefer och medarbetare. Det är inte lätt att vara chef, jag vet för jag har varit där själv. Idag är det svårare än någonsin att vara chef och jag kan vara det stöd som jag själv saknade ibland.

    Jag verkar för att göra skillnad i företag och organisationer – och för de människor som jobbar där. Att satsa på arbetsmiljön är en lönsam investering och alltså väldigt dumt att prioritera bort.

    Den ökande psykiska ohälsan oroar mig och jag ser det som ett ”symptom” på att något spårat ur fullständigt i vårt samhälle, vilket gäller både i företag, organisationer och för oss människor. Det är ett komplext problem och beror på många saker. Jakten på effektivitet på bekostnad av många människor, svårigheter med att dra gränser för sig själv och andra. En önskan om bekräftelse, kärlek och status gör att man också lätt hamnar i ”ekorrhjulet” som är svårt att ta sig ur…

    I mitt liv och arbete vill jag göra skillnad för människor – att informera om risker, uppmuntra till att prioritera, dra gränser och säga ifrån. Inspirera till att ”du är värd det bästa” och ge stöd till de som redan mår dåligt.

    Vi kan alla göra skillnad för de människor vi möter bara genom en blick, ett leende – på bussen, i affären, på jobbet, på gatan – att uppmuntra, bekräfta och ta sig tid för lite småprat helt utan anledning. Jag brukar spontant säga saker som ”Idag är det bra varmt ute…” i kön till kassan, eller säga glatt ”Hej, hej” till någon på bussen. Visst tittar en del bara, men de flesta blir väldigt glada. Ibland händer det att jag tänker – Jag kanske är den första och enda som tilltalar den personen den dagen. Då känns det extra bra att kanske ha gjort en skillnad.

    Slutorden från mig blir – Kom ihåg att Du är den viktigaste personen i ditt liv, så ta väl hand om dig. Om du tar hand om dig själv både på in- och utsidan får du också kraft och energi över att ge till andra. ”Det är fint att vara snäll”, som Stefan Einhorn brukar säga.

    Kram på er och ha en fortsatt fin sommar!
    Christina

    Tack Christina, för ännu ett gott möte med dig!
    Inger

7 svar

  1. Liv skriver:

    Wow Christina! Vilket inlägg och vilken resa och vad härligt att just du möter och gör skillnad. Jag känner igen mig i det där att man vill anpassa sig lite väl mycket, det är så mänskligt och så viktigt att få syn på. Jag tror så mycket på de två sista styckena där du nämner att det är inte bara i arbetet utan även i livet och med främlingar som vi verkligen kan göra en skillnad oavsett om vi vet det eller inte. Stefan Einhorn gillar jag skarpt och han har ett citat som jag tycker om som lyder: Om inte du väljer att vara en medmänniska, vem ska då vara det?

    Varm kram från Liv

  2. Tack Liv! Visst är det härligt med erfarenheter som ger nya insikter… Att inte döma och vara en god medmänniska är en bra början.:)

    Ha det bäst!

    Kram, Christina

  3. Brita Hahne skriver:

    Tack för ett bra och inspirerande inlägg :)!

    Mina tankar går tillbaks till min tid inom restaurang men även de jobb jag har haft som nästan tagit knäcken på mig.

    Du behövs där ute! Cheferna behöver dig, om inte de mår bra mår inte personalen bra så enkelt är det.

    I morgon ska jag le en extra gång :).

    TACK!

    • Christina skriver:

      Bättre sent än aldrig Brita…;)
      Tack för dina fina och värmande ord! Jag vill tro att jag behövs (med tanke på det du själv skriver) och kommer att ”kämpa på” för att få ledning och organisationer – läs människor – att förstå sambanden OCH att det är både smart och lönsamt att jobba med de här frågorna!

      Stor kram!

  4. […] Christina Paulsson Chefens bästa vän. Det är vad Christina vill vara. Med verktyg, övertygelser, samtal och mycken kunskap om psykosocial arbetsmiljö skapar Christina goda företagsmiljöer. Hon är dynamisk, varm och en rackarns bra nätverkare. […]

  5. Eva Burman skriver:

    Tack Christina!
    För att du delar din resa med din pappa och ert hotell, till att du själv är chefen som tillsammans med dina medarbetare ger allt till kunden. Dina kunder gör du säkert skillnad med din unika erfarenhet. Men den största skillnaden är din egen relation med dig själv och det gör din skillnad tror jag i din möten med andra. Tack att även du gör skillnad på våra arbetsplatser för många människor vistas där en stor del av livet. Olycka där kan skapa olycka hemma.
    Kram!
    Eva

    • Christina skriver:

      Tack Eva för att du tog dig tid att läsa och tack för dina positiva ord. Det värmer verkligen.:) Ja, resan som vi har med oss själva blir ju vår viktigaste bas och brunn att ösa erfarenhet ur. Sedan är det förstås viktigt att inte alltför snabbt tro att man därför ”förstår” andra, alla har vi ju gjort olika resor… Utan lyssna, lyssna, lyssna, för att sedan försiktigt börja ana vad som kan ligga till grund.Att ha en stabil grund skapar trygghet, som sedan kompletteras med en ständig ström av nya möten, erfarenheter och historier. Det är så jag vill tro att vi blir klokare ju äldre vi blir…

      Tack för att du gör skillnad!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *