• Skitprat!

    Och nyårslöften.

    Har aldrig gillat något av dem. Skitprat för att det är just skit och nyårslöften för att jag inte sett poängen med dem och de har så oseriös laddning. Men nu kom jag på något nytt. Tänk om jag skulle ge ett nyårslöfte om skitprat. Att inte ägna mig åt sådant. Att för världen, ja de som läser detta och träffar mig ibland, berätta att jag kommer inte ägna mig åt skitprat detta år. Ja inte 2015 heller då jag tror att behovet, vanan, slentrianen har upphört. Och att ta detta löfte på allvar samt be om er hjälp att upprätthålla det. Det började med att jag ville att andra skulle sluta prata skit för att det sårar så jävligt när det når öronen på den man pratar om. Kom ju på sen att förändra andra är lönlöst och jag gillar devisen; ”Var förändringen du vill se i världen!” change

    Bakgrund.

    De senaste åren har jag förhållit mig väldigt cool till skitsnack. Alltså om jag tror att någon annan snackar om mig. Jag har enkelt tänkt och sagt att; ”vill någon ändra något hos mig är det enda effektiva sättet att berätta det för mig istället för en massa andra personer.” Detta har faktiskt funkat. Jag har inte med en låg, mjuk, bräcklig självkänsla tänkt att; ”Nu när jag berättar min åsikt här, som står i kontrast till alla andras, så kommer de inte gilla mig. Och de kommer säga till alla utom mig.” Jag har på fullaste allvar klarat av att skilja på mig och andra.

    Min uppväxt var en helt annan. Den gav mig en svajig självkänsla, ett stort behov av att anpassa mig och vara till lags, hjälpsam och gillad. Inget man lyckas med till 100% och skitprat har ju sällan något med den ompratades gärningar att göra. Alltså det går lika bra att prata skit om den som är medgörlig, mesig, martyr etc. Skitprat bygger på andra principer.

    Så, har då lilla jag aldrig pratat skit om andra? Klart jag har. Ibland synnerligen illvilligt men allt som oftast slentrianmässigt. Eller som den sorten när man låter någon annan prata skit ohejdat om någon. Du går därifrån och tänker; ”Oj vad hen snackar skit!” Och du lät hen hållas. Samma, lika god kålsupare.

    Jag drabbades, ja jag använder det dramatiska uttrycket, av en riktig skitpratshärva för ett par år sedan. Den tog mig riktigt hårt. Sårade mig något rejält. Inblandade var flera av mina vänner. Alla väldigt nya i mitt liv men likväl kallade vi varandra vänner. Det pekades åt alla håll om vem som sagt vad och till vem. Jag fick aldrig någon rätsida på det hela. Jag valde att klippa med samtliga inblandade. Att låta någon ohindrat prata skit om någon av ens vänner är lika mycket skitprat i min bok.

    Nu till jul damp ännu en skithög ner i mitt knä. Jag är förundrad över avsändare och mottagare, även här har det blivit en härva. Jag ljus+berlock_på_bord - Kopiahar i huvudet kallat dem till en hearing där jag ser mig själv med händerna i sidorna och predikandes om skitpratets effekter på de inblandade. Kom fram till att det är för meckigt. Och vem vill komma? Vem kommer på min anmodan vilja förändra sitt beteende?

    Att sitta tyst och bara låta skiten pågå är sällan ett alternativ för mig. Dock väljer jag denna gång att avlägga ett nyårslöfte. Såvida ni inte anser att jag är fem dagar sen? Jag har grunnat på det här ett tag därav sen leverans. Well, jag bestämmer själv så jag kör nyårslöfte. Jag kommer alltså uppmärksamma mig själv på när jag i samtal sitter och har åsikter om andra, ej närvarande människors val och beteende. I huvudet kommer jag höra; ”Nämn det eller glöm det”. Det betyder, ta upp det med personen som feedback om du anser det ha effekt och nytta för er relation, eller ändra min egen attityd. Och framför allt glöm det, inte älta. Ta mitt eget ansvar.

    Jag kommer säga nej till dig som i samtal med mig väljer att prata strunt om någon som inte är närvarande. Jag kan till och med drista mig till att berätta om mitt nyårslöfte och mitt ”nämn det eller glöm det”-tänk. Om vi är osäkra på  att det vi pratar om är skitprat kan vi lätt fråga oss; ”skulle jag berätta detta för X själv? Är det här utvecklande feedback, handlar det mer om mig än om X, borde jag göra något åt vad jag känner..?”
    Min förhoppning är att 2014 se världen med kärleksfulla ögon. Inte behöva höra en massa skitprat, varken från mig eller någon annan.

    Jag förändrar världen, vad gör du?

    Inger

4 svar

  1. Wow! Det här var det bästa jag läst på väldigt länge!
    Skitsamma om det är ett par dagar efter nyår, det här är ett löfte som alla borde avlägga året runt.
    Tänk vad annorlunda världen skulle se ut om alla tänkte så här.

    You Really rock, Inger!

  2. Lotta Lindh skriver:

    Bra skrivet!

    Påminner mig lite om A Complaint Free World http://www.willbowen.com/

    God fortsättning!/ Lotta

  3. […] Inlägget ”Skitprat” hos Framgångsbyrån […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *